Vi vill tillvarata Svenska Kvarnföreningens medlemmarnas allmänna branschintressen.

Svenska Kvarnföreningen bevakar information från närstående organisationer och myndigheter

Våra kommentar till skörden 2024

Vi kan glädjas åt att det ser ut att bli ett ”normalt” år, även om förväntningarna har varit högre; speciellt på höstskörden av vete. Trots regnen i juni blev det inte mycket liggsäd. Över lag ser det volymmässigt bra ut även om det finns lokala variationer. Tack vare det fina vädret kunde skörden bärgas under bra förhållanden för att säkra goda bakegenskaper med t.ex. höga falltal. Här är några kommentarer från våra medlemmar från norr till söder:

  • Rågskörden i Sverige är normal i volym och bakningskvalitet.
  • I Västergötland har man fått normal kvalitet även om avkastningen var något av en besvikelse.
  • Höstvetet har bra volymvikt lokalt, ganska höga falltal på de första proverna så kvalitén på skörden är i stort bra.
  • I havren har man sett en del ojämnt mogna fält med risk för sämre kvalitet vid skördetillfället. Den har lägre volymvikt än optimalt men bättre i Västra Götaland än söderöver och i Värmland.
  • Skörden i södra och västra Sverige har blivit bra tack vare väldigt fint väder, det har varit lätt att torka spannmålen för att lagra årets skörd. Avkastningen är lägre än normalt, även lägre än förväntat. I grova drag kan man säga att skörden ligger 10 – 15% under normalt, men det ser olika ut i olika delar av Skåne. Kvalitetsmässigt har det blivit fina friska kärnor och normal kvalitet för området. Dock varierar proteinhalten och kärnornas storlek i olika delar av södra Sverige.
  • Eko-skörden av höst och vårvete ser bra ut även om avkastning på vårvetet är något lägre än förväntat. Havren har lite låga rymdvikter men det är rätt vanligt för ekohavre.

Hållbarhet och miljöpåverkan

Miljöpåverkan

Mjölets största miljöpåverkan sker i spannmålsodlingen, både vad gäller utsläpp av växthusgaser, läckage av näringsämnen och påverkan på biologisk mångfald. Tillverkningen av mineralgödselmedel så kallad konstgödsel och naturliga utsläpp av lustgas från marken som spannmålen odlas på står för största andelen utsläpp av växthusgaser.

Mjöl en klimatsmart produkt, spannmål ger hög avkastning med låga växthusgasutsläpp per kg produkt jämfört med andra livsmedel.

Kvarnföreningen stödjer förädling och utveckling av nya spannmålssorter som ger högre kvalitet och bättre avkastning vilket minskar koldioxidavtrycket per kg spannmål.

Flera av våra medlemmar arbetar intensivt med att mäta och minska odlingens och sin egen verksamhets miljöpåverkan. Läs mer om våra medlemmars hållbarhetsarbete på respektive medlems hemsida.

Hög resurseffektivitet

Kvarnbranschen har länge jobbat med effektivisering av produktionen för att förbättra utbytet och med energibesparande åtgärder. Vi jobbar ständigt med att förbättra resurseffektivitet både i vår produktion men också i hela värdekedjan med transporter och odling.
Det som kännetecknar kvarnbranschen är att spannmålsråvaran som regel odlas lokalt närhet av kvarnarna. Vid transport av spannmål görs det i bulk på lastbilar eller med båt, dvs utan förpackningar.

I malningsprocessen kan hela spannmålskornet tas tillvara. Även det som rensas bort t.ex. kli kan användas som foder och/eller energitillverkning. Det betyder att väldigt liten andel av råvarorna blir svinn. Om efterfrågan på fullkornsprodukter ökar kommer en än större andel av spannmålsråvaran användas till livsmedel, då ökar både klimat- och hälsonyttan!

Förnybar energi

När spannmål mals till mjöl används elektriska kvarnverk med valsar av stål eller med kvarnverk av sten. Inom kvarnföreningen finns flera medlemmar som enbart använder förnyelsebar el i sin produktion. I föreningen finns också medlemmar som producerar egen förnyelsebar elektricitet med vattenkraft eller vindkraftverk.

Reducerad användning av växtskyddsmedel

Vi strävar efter att minska användningen av växtskyddsmedel i odlingen utan att riskera förluster och kvalitetsproblem.
Våra medlemmar utvärderar olika metoder med ingen eller lägre användning av kemiska naturfrämmande växtskyddsmedel när spannmålen odlas.
Det finns också medlemmar med ett ekologiskt certifierat sortiment och vid odling och tillverkning av ekologiskt certifierade produkter används inga naturfrämmande kemiska växtskyddsmedel alls.

Kvarnföreningens syn på stråförkortning

Svenska Kvarnföreningen rekommenderar och vill verka för att man inte skall använda stråförkortningsmedel oavsett sädesslag i Sverige.

Kvarnföreningens syn på slam

Fosfor är ett nödvändigt näringsämne för alla grödor och samtidigt en ändlig och kostsam resurs. Fosfor utvinns i dag ur jordskorpan på flera håll i världen och tillförs som mineralgödning till jordbruket. Att fosforreserverna kommer att ta slut, samt att de ofta är förorenade med oönskade ämnen såsom kadmium och andra tungmetaller, är viktiga skäl för att skapa ett fungerande kretslopp för växtnäringen. Slamspridning på åkrarna har debatterats under många år. Avloppsslam från våra reningsverk innehåller näringsämnen som vi vill ha (ex. fosfor) och föroreningar som vi inte vill ha (ex. kadmium och läkemedelsrester). Att återföra växtnäringen, utan att öka halten av andra oönskade ämnen, är en viktig hållbarhetsfråga.

Svenska Kvarnföreningen syn är att inget avloppsslam ska återföras till åkrarna.


I livsmedelsprodukter ställer vi krav på att spannmålen inte avloppsslamgödslats.

 

Slam från biogasanläggningar godkänns för spridning om de uppfyller de krav som finns i rapporten Certifieringsregler för biogödsel SPCR 120 , SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, den visar att biogödseln har framställts av rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara substrat med ursprung i livsmedels- och/eller foderkedjan. Det finns fler certifieringar av restprodukter t.ex. SPCR 148 för Anläggningsjord, SPCR 152 Kompost och SPCR 178 Certifiering av källsorterade avloppsfraktioner.

Statistik

Förmalning i TON

2019 2020 2021 2022
Vetemjöl 372 888 385 374 389 848 383 869
Rågmjöl 78 021 85 628 85 679 81 400
Havremjöl och produkter 31 578 32 583 32 117 32 285
Kornmjöl och produkter 902 660 302 613
Veteprodukter 4310 4485 4202 4545
Rågprodukter 2639 1574 1120 840

Total konsumtion kg/person och år

  2019 2020 2021 2022
Vetemjöl 43,5 45,3 45,1 45,4
Rågmjöl 5,7 6,1 6,2 6,1
Gryn mjöl av havre och korn mm 4,9 4,9 4,4 4,2
         

Direkt konsumtion kg/person och år

  2019 2020 2021 2022
Vetemjöl 6,6 6,8 6,7 6,8
Rågmjöl 0,1 0,2 0,1 0,2
Mjölblandningar av vete och råg samt andra spanmmål 0,3 0,3 0,3 0,3
Havregyn och flingor av andra spannmål 3,9 4,2 3,7 3,4

Här presenterar vi siffror om förmalningen (produktionen) av mjöl och mjölprodukter från kvarnar i Sverige och konsumtionen per person och år. Med totalkonsumtion avses den totala åtgången av olika mjöl mm och inkluderar det som används till bröd och andra sammansatta produkter. Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna av livsmedel från producenter till privathushåll och storkök samt producenternas hemmaförbrukning. Källa: Jordbruksverket statistikdatabas